Om du frågar en samhällsvetare som studerat sociala rörelser om det är bra eller dåligt att kasta soppa på konstverk för att stoppa användningen av fossilt bränsle, får du inget tydligt svar. Det är så många omständigheter som spelar in. Men flera nya studier pekar mot att disruptiva – störiga – protester (blockera motorvägar, spraya slagord på väggar, limma fast sig på landningsbanor) kan ge åtminstone ett resultat: radikala flanken-effekten.
Radikala flanken-effekten inträffar när radikala, våldsamma eller störiga protester leder till ökat stöd för andra rörelser med samma budskap som protesterar på mer accepterade sätt. Effekten kan hjälpa moderata klimatrörelser att få nya aktiva medlemmar och stöd. Det kan i sin tur öka trycket på regeringar och företag att agera för den nödvändiga samhällsomställningen. Effekten bygger på att olika delar av klimatrörelsen använder skilda taktiker, radikala och moderata.
Forskning om radikala flanken-effekten
Forskningen pekar mot att åtminstone våldsamma protester (disruptiva protester behöver inte använda våld) oftast minskar en rörelses stöd. Men om en rörelse har både en moderat och en radikal flank, kan de radikala protesterna ge ökat stöd för den moderata falangen.
Flera nya studier ger exempel. I en fick försökspersoner läsa beskrivningar av fiktiva miljörörelser. Då de läste om en rörelse som protesterade lugnt och lagligt, blev de mer benägna att donera eller ansluta sig till den om det också fanns aktivister som agerade med våldsamma medel för samma sak. En annan studie kom till samma resultat. Beskrivningen av fiktiva aktivisters förstörelse och våld fick experimentpersonerna att ta avstånd från den delen av rörelsen. Men den gjorde dem mer villiga att delta i ett event eller skriva under en petition för den moderata rörelse som uppgavs verka för samma sak.
Verkliga protester och radikala flanken-effekten
Ännu mer intressant är en studie av effekterna av verkliga händelser. Den jämförde folks inställning till den konventionellt protesterande brittiska grenen av Friends of the Earth före och efter det att Just Stop Oil genomförde flera uppmärksammade trafikblockader 2022. Stödet till Friends of the Earth ökade. Av allt att döma som ett resultat av Just Stop Oils störiga protester.
En förklaring till radikala flanken-effekten är att identifikationen med den moderata rörelsen ökar. Den gör det på grund av kontrasten mot den störiga rörelsen.
Annan forskning menar att både lugna och störiga protester behövs eftersom olika protester påverkar olika grupper. För dem som redan sympatiserar med ett visst budskap är det lättare att gå med i en rörelse som bara använder lagliga protestmetoder. De riskerar vare sig polisrepression (i varje fall är risken mindre) eller att tappa ansiktet inför vänner, familj och kolleger. De behöver inte ta steget till att själva bli civilt olydiga. Samtidigt kan störiga protester öka trycket på makthavare som är helt emot budskapet och inte låter sig övertalas av aldrig så stora protestmarscher.
Mer forskning och mer action!
Men som vanligt i samhällsvetenskap råder ingen enighet. Det finns också studier som sökt men inte hittat någon radikala flanken-effekt. Och det finns forskare som hävdar att det inte är så säkert att folk skräms bort av våldsamma protester; det beror av sammanhanget. Men många är ense om att störiga protester kan behövas för att dra uppmärksamhet till en fråga när medierna är ointresserade av demos och petitioner.
Det behövs mer forskning om den radikala flanken-effekten och om hur olika slags protester kan påverka. Jag tycker till exempel att forskningen dåligt håller isär olika slags störiga protester – det är ändå stor skillnad mellan fredlig civil olydnad och sabotage, upplopp och våld mot människor. Och vilket slags störiga protester fungerar bäst? De där logiken är lätt att fatta (som att blockera en landningsbana) eller de som kanske får mer mediauppmärksamhet men inte framstår som helt motiverade (soppa på tavlor)? Och finns det en radikala flanken-effekt också för mer och mindre radikala krav, inte bara protestformer?
Göra och testa!
Att det behövs mer forskning tycker jag ju för att jag är samhällsvetare och tror att forskning om samhället är meningsfull. Men det betyder inte att samhällsvetenskapen kommer att hitta svaret på vad exakt som behöver göras. Minst lika viktigt är att testa olika strategier och lära av försöken, att göra. Det borde stå klart nu att världens ekonomiska och politiska makthavare inte kommer leda den nödvändiga samhällsomställningen om de inte pressas till det – eller ersätts av andra makthavare.
Radikala flanken-effekten pekar också mot att det behövs flera olika sätt att agera, av olika grupper i många sammanhang. En myriad strategier kan vara det som krävs.
Här är de texter jag diskuterat (och en till)
Den här forskningsartikeln och den här, redovisar experiment som visat på radikala flanken-effekten, medan detta är artikeln om effekten av Just Stop Oils disruptiva aktioner. Den här korta texten ur tidskriften Nature berättar om några intressanta resultat i den nyare forskningen om klimat- och miljöprotester. (Alla texterna är på engelska.)