Vad vet vi egentligen om klimatprotesters effekt? En ny studie sammanställer forskningen.
Forskningen pekar mot att disruptiva, störiga, protester kan öka stödet till den del av klimatrörelsen som demonstrerar laglydigt: de som blir arga när Just Stop Oil blockerar motorvägen kan av bara farten identifiera sig med Fridays for Futures tillståndsgivna demonstration. Fenomenet kallas radikala flanken-effekten. Men utöver den – vad vet vi om ifall protester egentligen funkar? Forskarintresset för frågan är rätt stort och de flesta som studerar klimatprotester vill att protesterna ska ha effekt. Det gäller till exempel en av författarna till en ny artikel som sammanställt resultat från 50 studier. Hon heter Laura Thomas-Walters, forskar vid Yales universitet och har tidigare jobbat med klimatrörelsen i Storbritannien. Glädjande för henne och många andra pekar forskningsöversikten mot att protester faktiskt påverkar.
Klimatprotesters effekt på människor och medier
Framförallt finns tydliga belägg för att folk i allmänhet lägger märke till och tar intryck av protester. En tysk studie visar till exempel att allmänhetens oro för den globala upphettningen ökade efter demonstrationer. En experimentstudie (de intervjuade fick läsa fejknyheter om oliks slags protester och svara på attitydfrågor) från USA gav samma resultat vad gällde väljare som identifierade sig som demokrater eller oberoende. Men de som identifierade sig med republikanerna påverkades inte alls.
Utanför experimentvärlden, i det verkliga samhället, spelar medier en viktig roll för att rama in frågor och lyfta dem i debatten. Klimatprotester kan få ordentligt med medial uppmärksamhet – större täckning än extrema väderhändelser, enligt en studie. Medierna verkar särskilt intresserade av aktioner riktade mot industrin. Om rapporteringen sen är negativ eller positiv varierar förstås både med protestens natur och mediets vinkling. Olagliga protester tenderade till exempel att rapporteras på ett mer negativt sätt än lagliga i Storbritannien, enligt en studie.
Klimatprotesters effekt på politiken
Att människor oroar sig och medierna rapporterar om en fråga betyder ju inte automatiskt att samhället förändras till det bättre. Men ett steg mot förändring kan vara när frågorna flyttar in i politiken. Några studier pekar mot att klimatprotester påverkat tyska väljares partival. Annan forskning från Tyskland och Storbritannien visar klimatprotesters effekt på hur mycket politiker pratar om miljö- eller klimatfrågor.
Ännu intressantare är en brittisk studie som demonstrerar att klimatprotester följs av mer klimatdebatt i parlamentet. Politiker som intervjuades var övertygade om att protesterna också hade bidragit till att viktiga klimatbeslut togs. En intressant forskningsrapport som kartlagt klimatrörelsen i Australien ger också många exempel på att protester har gett de önskade resultaten i form av politiska beslut. Inte de stora och avgörande tyvärr – Australien har fortfarande en totalt usel klimatpolitik – men mindre beslut som ändå går i rätt riktning. Som att få en delstatsregering att besluta stänga ett kolkraftverk.
Störiga protester skadar inte
Disruptiva protester (i varje fall fredliga) har enligt flera av studierna inte någon negativ effekt på inställningen i klimatfrågor, som en del journalister gärna hävdar. Forskarna hittar ingen backlash vad gäller själva klimatfrågan. Bilisten som fått stå i kö när Just Stop Oil limmat fast sig på motorvägen kanske kommer kokande till jobbet och vill att packet ska buras in. Men det säger inte att hen blir mindre oroad av klimatkrisen eller mer obenägen att vilja se en effektiv klimatpolitik. Och varför skulle hen egentligen bli det?